shut up and let me go

och det bär mig emot att inte svara när du ringer;
jag tackar ödet för att jag inte är ensam ikväll,
och ditt namn bleknar långsamt bort på displayen.

och jag antar att du är någonting jag skulle kunna kämpa för,
för du ger mig ju uppenbarligen en chans,
och jo,
jag vet,
det skulle väl på något sätt vara min tur att slåss nu,
och de säger att den andra skulle försvinna lika fort som hon dök upp om jag bara öppnade upp;
lät dig komma in.

men jag är inte säker på att du är någonting värt att hålla fast vid,
så jag noterar bara ditt sms,
lägger på minnet vart du är någonstans och
tvingar mig själv att hålla mig därifrån,
hela kvällen.