the bed

och hur mycket jag längtar?
hur mycket jag trånar när jag är ensam,
hur jag inbillar mig någons händer skulle kunna lyfta upp mig mot något annat, någon spänning,
hur jag längtar efter någon som älskar mig;
så mycket att jag desperat klamrar klorna i de som jag vet ser på mig lite för länge,
hur jag provocerar fram ord och handlingar, bara för att när de kommit så nära att en millimeter mer blir till läppar som möts äcklas av varje tanke på oss tillsammans,
hur jag inte kan stå ut med era händer på min kropp och hur ingående ni studerar mig och hur ni stirrar mig rakt in i ögonen,
så jag kastar mig iväg och inbillar mig att jag det är bättre om jag är ensam,
men så mycket jag längtar.