skavsår

och jag tänker att han nog också borde sitta här,
bredvid,
i skräddarställning på ett terassräcke, med en hel stads lampor under sig,
och en hel världs stjärnor över sig,
med mig; som de flyktdjur vi är,
med våra delikata, fragila vingar på ryggen,
och våra förvirrade fågelhjärtan fladdrandes i bröstet.