i remember it well, the first time i saw your your head around the door, cause mine stopped working

och jag vet inte, kanske borde du bara komma hit, du skulle inte ens behöva knacka, jag skulle stå där och vänta, iklädd det där ansiktsuttrycket som du tyckte så mycket om.

och jag vet inte, kanske borde du bara komma in och kanske borde jag bara sluta låtsas, kanske borde vi bara ge fan i vad som förväntas av oss och vad som anses bra slash normalt.

kanske borde vi bara låta det vara som det är i stället.

för vi är inte svarta eller vita du och jag, och det där mellan oss är nog inte bara varm luft, det är outtalat, men det måste ju vara något speciellt, annars skulle det väl inte finnas kvar, eller hur?
och kanske borde vi bara släppa alla drömmar fantasier och minnen, kanske borde vi bara släppa alla de där tvången och vardagliga tankesätten, kanske borde vi bara klippa alla band.
och se om vårat kan klippas av också.

och om det inte kan det, kanske jag redan har fått allt jag behöver.
och jag vet inte, kanske är allt jag behöver att få höra av dig att du fortfarande tänker på mig.
att jag fortfarande finns där inne någonstans.
att jag var något speciellt. eller i alla fall att vi var det.

och jag vet inte, kanske vet jag redan allt det där.
men jag behöver nog höra det.

och kanske skulle du bara ta nästa tåg och gå trappstegen upp till min dörr, jag vet att du kan vartenda ett utantill.
och du skulle inte ens behöva knacka, jag skulle stå där och vänta, iklädd det där ansiktsuttrycket som du tyckte så mycket om.
anything for you, eller något sånt.