i am trying to be mad as hell, but i end up getting drunk instead

och plötsligt resulterar varje ledig dag i en kväll av fylla, fastän jag inte blir full längre, så jag halsar och shottar och sitter på golvet med den där killen och vi babblar och skrattar och han ser in i mina ögon och glimten är där och jag ser in i hans ögon och glimten är där med, eller i alla fall alkoholen och ibland är de lika summa summarum.
och jag dansar och jag dansar bra och dom säger åt mig att dansa dåligt istället för dom blir avundsjuka annars och jag ler och dansar bra.
och jag springer upp och ner och ut och in och sedan springer jag upp igen, och när jag springer ner för andra gången så ser jag in i ögon jag känner, ögon som är som G's, fast det är inte hans, det är hans kusin och jag vet inte vad ödet har för problem till mig för det kan ju tydligen inte lämna mig ifred. och han ler och säger hej och kramkalas och jag ler och säger hej och alkohol är för jävligt för sedan börjar jag prata med honom och jag kommer inte ens ihåg vad jag sa.
och jag missar sista bussen hem och lyckas ta mig någon annanstans och sover två timmar, vaknar, inser att jag inte vill vara där, reser mig upp och drar på mig byxorna och jackan, smyger ut och tar tidig tidig buss hem och allt som finns kvar på min näthinna är hans ögon.
fastän de inte var hans.