måndag, december 28, 2009

you appeared from nowhere beside me on the floor
identical in every detail to the way you were before
the best part of a decade since you went out of my life
the worst part of a decade, but here you are tonight
by my side



och jag antar att det är tack vare det där sista paret rom & cola som jag svassar rakt fram till
någon som jag aldrig vågat ge något mer än ett leende från andra sidan av rum,
och jag antar att om det inte vore för det faktum att han har en flickvän så skulle han
kvalificera till platsen som den enda fina kille mitt hjärta någonsin slagit så många slag för,
och jag antar att vi far fram som ett yrväder genom källarlokalen,
inga tankar på andra hälfter;
bara mina händer; den ena i hans hår och den andra på hans skuldror och
det var så länge sedan jag kände mig som ett med någon annan under
neonljus och till basen och;
jag vill ha honom så hela tiden och
jag vet att jag inte kan få honom så hela tiden,
men,
det kändes som mitt hjärta växte när han krokade fast sin arm i min medan vi
halkade på tidiga gator hemåt,
och plötsligt kändes det som om allt föll på plats när han log och sa
du kan luta dig mot mig,
någon slags känsla om att om jag kunde få honom skulle jag
våga allt.

2 kommentarer:

* sa...

åååh.
aj, my eyes my eyes.



och så många kramar. från sillen med. vi är dina fans.

trasselfia sa...

<3 & kram