little miss secretive; i've got nothing on you

och jag spelar med ögonen,
minns inte vart jag lärde mig det, bara att det var länge sedan och sedan ler jag,
en varm känsla av tillfredställelse när han ser tillbaka precis så där som det var meningen att han skulle göra,
låter slutet av tystnaden bli en sammetsgardin som sakta öppnas upp över ännu en akt av min föreställning.

jag går ut ifrån puben och önskar att han rökte,
att det hade kunnat vara så enkelt att bli ensam med honom men jag antar att han är hälsosam,
eller bara förståndig,
och jag är inte säker på om det är egenskaper jag egentligen uppskattar:
ser på en halvrökt cigarett mellan mina fingrar;
nedbitna naglar senaste veckorna.
jag trycker cigaretten mot stålbehållaren och går in igen,
och när han kastar en lapp mot mig fem minuter senare tänker jag nöjt att det måste vara hans telefonnummer;
ett noll till mig,
men när jag viker upp den står där bara fyra intetsägande siffror och jag erkänner att jag ger honom en förvånad blick alldeles innan han spricker upp i ett leende;
ett som jag känner igen allt för väl.