och jag har nog aldrig haft mod nog att hålla blicken kvar över hans ansikte mer än någon nanosekund åt gången för det här är första gången jag ser att hans ögon är grå,
och de glittrar och glimrar in i mina där vi kanske tävlar om vem som kan hålla kvar blicken längst medan vi pratar om allt och ingenting och hans smilgropar håller oss sällskap och jag kan tänka mig att jag ser ut som en bortkommen liten förälskad skolflicka så jag rätar på ryggen lite men fortsätter ändå att le sådär och vi står ganska nära varandra och någonting pirrar i min mage för han är nog faktiskt ganska underbar,
och när jag går rusar blodet genom min kropp och hjärta och min hjärna snurrar, innan jag minns att jag just köpt en envägsbiljett till spanien.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Life happens when you're busy making other plans...
Det här är första gången på evigheter som du låter lycklig. Glöm inte bort vikten av det...
du lyssnar på ed harcourt. det är bra.
Fan va du skriver vackert!
mercí alla tre.
å har rätt.
eija och jag tycker likadant.
heidi har ett vackert namn och är snäll.
Skicka en kommentar