i know, she knows, that i'm not fond of asking

och jag vet inte vad du är ute efter,
jag vet bara att du har substanser snurrande i ditt blodomlopp och att du inte vill erkänna det.
jag vet inte varför du håller dig nära, varför jag alltid hamnar bredvid, varför du säger sakerna du säger och ifall alla de där inviterna betyder någonting mer än att du skulle resa dig upp och gå innan jag hade vaknat morgonen efter,
jag vet inte om jag är annorlunda än alla de där andra; om mina ögon lyser mer eller om mina ord tänder fler fyrar, om jag är mer intressant än de små blondinerna i det andra hörnet.
jag vet bara att du alltid är där, närmare mig än de andra; med armar runt min midja och blickar som jag dödar med förvirrade ansiktsuttryck,
och jag vet att alla andra är för upptagna för att se.

jag vet inte varför du envisas med att försöka se förbi alla mina fasader, varför du vill veta alla de där sakerna om mig,
och jag vet inte varför jag återvänder,
varför jag låter dina armar ligga runt mig fastän det är tydligt att jag inte passar in i dig,
varför jag har så svårt att gå och säga nej,
varför jag envisas med att sitta kvar i ditt knä, som om jag inte hade något val.
jag vet inte varför jag återvänder,
jag vet bara att jag inte vill ha dig.

och ibland gör det mig ledsen att inse att den enda anledningen till att dina ögon är så mjuka är för att dina pupiller har tagit över hela irisen,
att du pekar på dörrar med sängar innanför medan du håller påsar i handen,
att jag inte vet vem av oss som behöver räddas mest,

jag vet bara att det alltid slutar med att du påstår att jag inte hade varit kvar om jag inte velat ha dig,
och jag vet att det är då jag alltid går.