lördag, juli 21, 2007

and suddenly everything i own smells of you

och jag sitter och spelar ms röj, låter fingrarna leka fram, tänker inte,
det var länge sedan jag gjorde det här,
pratar i telefon samtidigt, skrattar, flirtar, ler för mig själv,
klarar nytt rekord grattis, du har rekordtiden för storröjare,
skriver in mitt namn,
och där,
bredvid de andra nivåerna läser jag hans namn,
hans bokstäver,
de där bokstäverna som gör att jag tystnar och tittar,
oförberedd,
där står han,
just det,
han brukade spela när jag duschade.
på den här datorn.
medan jag duschade,
i den där duschen.
han brukade sitta i den här stolen,
och jag brukade somna i hans armar,
i den där sängen.

hans namn,
och det ser så enkelt ut.
som om det aldrig var meningen att det skulle kunna suddas ut.
som om det aldrig skulle behövas.
som ett bevis,

det är inte bara en fantasi.
en gång fanns det ett vi,

och nu finns det bara små spår,
gömda där jag inte kunnat städa bort honom.

1 kommentar:

Daniel Storey sa...

Jag flydde, till en ny lägenhet, med nya saker, utan minnen. För när doften i kudden började försvinna visste jag att alla andra spår också skulle smärta. Fast det var jag som brytit.