lördag, juli 01, 2006

i never thought it would be this clear

klarblå himmel, klarblått hav, vinande vind, stark, mitt i sommaren, gråa klippor, varma av sol.

och vi. ensamma. skrattandes. lyckliga. närmare och närmare, tills vi inte kan komma närmare. där ligger vi. skrattandes. lyckliga. nära.

du ser in i mina ögon i en evighet, förundrad, jag skrattar till och frågar vad du gör, inget... men alltså... man kan se hela havet i dina ögon. någon annan skulle få det att låta klyschigt, inte du, aldrig du. skratt, leenden, kära kära kära och ensamma, nära varandra.

det blåser kallt men det spelar ingen roll för vi håller varandra varma. havsfåglar seglar mot vinden och skriker, ner och ta ett dopp, upp igen, närmare närmare, tungor som knyter, händer som smeker, skratt som ekar.

några går förbi, stirrar, vi skrattar tillbaka, du säger något fel, vi skrattar ännu mer. lyckliga.

ingenting behöver sägas, vi vet allt vi behöver veta, våra händer säger allt och våra ögon säger ännu mer och jag är lycklig lycklig lycklig, som aldrig förut. duärminochjagärdin, alltid.

solen gassar, min mjuka gyllene kind mot ditt solvarma brunbrända muskulösa bröst, du är allt jag behöver och tvärtom och det finns ingenting annat än du och jag och havet och solen och måsarna och bergen.

det är där jag hamnar när jag blundar och tänker på det där stället där jag verkligen vill vara.
det finns inbränt på mina ögonlock.
jag kan gå dit när jag vill.