måndag, januari 11, 2010

i've watched your face for a long time
it's always the same
i studied the cracks and the wrinkles
you were always so vain
and now you live your life like a shadow
in the pouring rain


oh, it's called love
yes, it's called love
oh, it's called love
and it belongs to us
oh, it dies so quickly
it grows so slowly
but when it dies it dies for good
it's called love
and it belongs to everyone but us


i lived my life in the valleys
i lived my life in the hills
i lived my life on alcohol
i lived my life on pills
but it's called love
and it belongs to us
it's called love
and it's the only thing that's worth living for
it's called love
and it belongs to us
it's called love
yes it's called love


oh, love is found in the east and west
when love is at home, it's the best
love is the cure for every evil
love is the air that supports the eagle


it's called love
and it's so un-cool
it's called love
and somehow it's become unmentionable


it's called love
and it belongs to every one of us
it's called love
and it cuts your life like a broken knife 

oh, love, love, love, love, love
it's called love and it belongs to us
oh, love, love, love, love, love
it's called love
and it belongs
to everyone but us 

8 kommentarer:

challan som sket i brallan sa...

så jävla vacker dikt. får jag fråga, har du skrivit den själv?

trassel sa...

nej.

http://www.youtube.com/watch?v=YkZk-1hw26s

challan som sket i brallan sa...

ok. den är bra ändock, låten med.

M. sa...

Kommer det inga nya inlägg av dig? älskar ditt sätt att skriva på!

S sa...

hej M.

jag satt och läste igenom den här bloggen en natt i december och mådde illa. jag har skrivit i den i ungefär 3 och ett halv år och den kändes tung på något sätt. för många sidor.

på http://theresthistasteinmymouth.blogspot.com/ har jag skrivit lite.
inte så mycket som jag hade kunnat dock. men det kommer säkert.

tack för att du läser! det gör mig hemskt glad, att någon uppskattar det.

hoppas du har det bra,
S

M. sa...

Jag tror inte du själv riktigt förstår hur otroligt begåvad du är.
Det har funnit nätter då jag suttit med den här bloggen och läst meningarna som du klätt i uppriktiga och hjärtkrossande ord.
Och allt jag kunnat är att gråta för att allt e så sant, det hade lika gärna kunnat handla om mitt liv. Så jag förstår när du säger att det känns tungt och att du bara ville släppa det.
För det är just det jag själv gör, eller försöker göra.

Sluta aldrig att skriva för du berör och det är inte många som gör det.

J sa...

Du berör mig! Det vet du redan, älskar dina ord!

Ida sa...

saknar dig