och jag drar ut resväskan under sängen; borstar bort dammet från undersidan för att suckande se ut över bergskedjorna av kläder, överallt. fyra randiga tröjor över ryggstödet till stolen - tröjor för tunna för någonting annat än tjugofem grader och sol hänger ut över kanterna till sekretärens lådor.
en hand genom håret; drar upp persiennerna för att vinna lite sol och tid. börjar systematiskt vika, lägga ner i väskan, hänga in i garderoben. rotar, tankar någon annanstans när jag drar ut alla kläder som ramlat ner på garderobens golv; sorterar smutstvätt från skor och väskor. rotar, tankar någon annanstans när jag plötsligt håller i din tröja igen, påmind. stirrar på den; den luktar inte som dig längre. ingen annan skulle någonsin kunna veta att den tillhört dig. jag undrar om du vet att den ligger här. att jag omedvetet gömt dig under en hög meningslöshet på ett golv.
jag stirrar och vet inte riktigt vilken hög jag ska lägga den i.
dig i.
en timme senare är resväskan stängd,
kläderna ihopvikta och upphängda.
jag står i duschen och
du ligger fortfarande i en hög längst in i min garderob.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar