skavsår

och jag går fredsgatan fram när jag inser att det där jag trodde var bakfylla är någonting som verkligen inte står rätt till,
känner hur jag blir ännu mer blek som ett lakan än jag normalt är och tar mig till busshållplats;
fokuserar på klottret på ryggstödet framför mig,
blundar,
kan för tillfället inte komma på något värre än att kaskadkräkas på en buss klockan fyra på dagen.

några timmar i fosterställning på badrumsgolv bredvid toaletten,
några timmar i mörklagt sovrum medan våren skiner in genom gardinspringorna.
någon ringer och säger med lätt röst att det är sexton grader ute,
jag huttrar till under duntäcket och säger att jag ringer om ett par dagar.