en gång i ett annat liv åkte jag buss
med någon jag älskade
och innan vi gick på hade han lutat sig förbi den man jag stod och pratade med
bara för att föra en hårslinga bakom mitt öra
och den avbrutne såg på oss
som vi vore utomjordingar
och vi bara
såg på varandra
och sedan nådde bussen havet
och han sa att mitt hjärta slutade slå
och jag bara viskade
jag älskar havet
och himlen var rosa då.
en gång i ett annat liv
satt jag i ett rum som tillhörde någon jag
älskade
och utanför pågick en fest
och inuti mig pågick ett ras för ur telefonen kom orden som dödat mig sedan jag var
kanske fem,
och någon jag älskade kom in
såg på mig
medan jag stirrade in i väggen med luren i en slapp handled
och han satte sig bredvid mig
och lutade sig mot min axel
utan ett ord.
hans väggar var grå.
en gång i ett annat liv
låg jag i min säng med någon jag älskade
och han hade armen runt min midja
och ansiktet mot min nacke
och han viskade
jag skulle kunna ligga så här för alltid
och jag låg vänd med ögonen mot dörren
och jag tror inte att han såg att jag grät.
det är sådant jag minns nu.
söndag, mars 08, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
det där andra livet låter underbart.
du skriver underbart som vanligt. vad hände med den tidigare texten från igår?
så vackert!
jag saknar mitt andra liv. gör du det med? eller glädjs du bara åt vackra minnen?
yen - tack. den refuserades av redaktören, aka överjaget.
ano - tack
Skicka en kommentar