here i go again, with vodka in my veins, just playing with a spike, i couldn't get it right

och efter en helvetesvecka dricker jag lite för mycket, och sedan ännu mer, och jag älskar alkoholen tills jag inte älskar den längre, känner mig som om jag aldrig kom ur fjortonårsstadiet men bryr mig verkligen inte, alls,
så vi går in, J springer fram och lyfter upp mig i luften och gör mig ganska svimfärdig,
men jag bryr mig inte om det heller.
och sedan vet jag inte vad som händer,
men det hela slutar med att jag går utan att säga till någon alls,
vaknar upp av ett telefonsamtal klockan åtta och har inget minne överhuvudtaget av hur jag kom hem,
inser att jag tydligen inte ens kunnat hålla en cigarett rätt med tanke på brännmärkena på mina händer,
påminner mig själv (en gång till) om att aldrig mer dricka vodka,
fast ganska medveten om att det kommer vara bortglömt inom ett par timmar.