i want to save us from being saved

och någonstans,
för ett ögonblick,
och här, bara på riktigt, ett riktigt ögonblick,
inte en sekund,
inte någonting annat en ett äkta ögonblick,

plötsligt känns det någonstans,
snöflingorna blir vackert florsocker som sveper in världen i något nytt,
något fint,
något annat än kalla isdroppar i mitt ansikte.

och det faktum att alla vagnar slutat gå,
det rör mig inte längre,
trummar inte på mina tinningar,
släpper taget så där som jag borde göra,
bara flyger iväg.

och klockan är för tidigt,
men det gör ingenting plötsligt,
för det är ljust ute,
ljuset bländade mig,
och jag minns.

och i mina öron sjunger harcourt;

i want to save us from being saved
before we get too old and waste away
like some lovers destined to die young

and so through all the loss we've seen
of friends who sit and think too much
too fragile for the cold outside
too proud to say what's on their minds
this is for the broken fools
whose flames are gone before their time
and if you see me trip and fall
save me from my swift decline

i want to sink beneath a drunken sea
look in your eyes when you take the breath from me
there's always something to live for

och det hela varar bara i ett ögonblick,
men känslan svepte in mig i något vitt,
lugnt,
ett ögonblick av snö?