infantiler

och jag håller fast blicken vid utsikten,
han sitter bredvid och jag känner hur hans blick bränner i min tinning,
nästan som cigaretten i hans hand.
jag vänder mig om,
vi ser på varandra och han ler ett leende jag inte förstår,
det finns så lite jag förstår med honom.

mellan raderna ekar kanske någon slags melankolisk humor när han säger

jag tänker ibland på dig och hur den kille du skulle kunna vara tillsammans skulle vara.

och fastän mitt blod stannar till är jag ändå inte förvånad över kommentaren,
vänder bara ögonen till utsikten igen och frågar honom vad han kommer fram till,
tänker ingenting när han förblir tyst och ger mig de sista centimetrarna av sin cigarett.

människor ramlar fram och jag presenterar dem en efter en,
ler ner mot stupet när han med ett stråk av ett skratt kommenterar hur många jag känner,
och jag önskar att jag inte visste vad han egentligen menade,
att jag inte hörde citationstecknena runt orden.

jag önskar att jag har ett bättre svar än det sanningsenliga när han därefter långsamt formar orden

är du nöjd med livet?

men det har jag inte,
så jag säger nej och fyller ut tystnaden efteråt med att fråga om det verkligen syns så tydligt.

konstpaus.
han säger tyst
vad fin du är
och jag blir ställd, frågar
va?
och hör honom ändra det till
vad fint det är.

han säger att han måste säga hej då till några innan han följer mig till spårvagnen,
och jag går åt andra hållet,
ger min del av göteborg mina adjön,
och medan en gammal flamma lägger sin arm runt mig och lutar sin panna mot min viskar han

han som du är med är inte bra för dig, min lilla.

och jag tänker att jag inte är bra för honom heller.

klockan är fem på morgonen när jag med nacken mot en gammal flammas axel ser honom kyssa en blondin farväl på andra sidan folkhavet,

klockan är fem på morgonen när jag plockar fram asken med den där bedövningssprutan ur hjärnbarken.

jag känner en gammal flammas fingrar leka i mitt hår när jag sticker den i den där delen av mitt hjärta, ser honom vända sig om;

och solen har redan gått upp när vi möter varandras blickar,
när jag söver ännu en dröm till döds.